you can put the blame on me.

Hur kunde det bli så här fel? Det skulle ju alltid vara du och jag.. 
Vi skulle ju visa varandra världen och inget fick nånsin komma mellan oss. 
Men nånting kommer alltid i mellan och någon slutar alltid älska först. 
Men varför kan det aldrig vara jag? 
Och nu träffar du mig för att lindra ditt dåliga samvete 
och för att hjälpa mig att ta
 mig igenom min situation. 
Men jag vill inte ta mig igenom någonting.. 







Varje litet steg du tar och varje gång som du för, 
ditt hår från dina ögon på ett sätt som 
ingen annan riktigt gör, 
och varje gång som du ler, hugger det till i mitt bröst.. 
för jag vet att jag aldrig, aldrig, 
aldrig mer kommer få ligga bredvid och kalla dig för min. 
Och nu när jag inte har dig, så tycker jag att jag ser dig överallt, 
och när blev den här stan så liten? 
Och mina vänner försöker trösta.. och drar med mig på fester och 
presenterar mig alltid extra artigt men
 jag skiter i vilket och går alltid hem först, och 
jag sover mycket mer än jag borde. 
Och jag vet att det går över och kommer kännas mycket bättre men 
varför är man alltid en jävla nybörjare på sånt här? 
Varje litet steg du tar och varje gång som du för, ditt hår från dina ögon 
på ett sätt som ingen annan riktigt gör, 
och varje gång som du ler, hugger det till i mitt bröst.. 
för jag vet att jag aldrig, aldrig, aldrig mer kommer få 
ligga bredvid och kalla dig för min. 
 Varje litet steg du tar och varje gång som du för, ditt hår från dina ögon 
på ett sätt som ingen annan riktigt gör. 
Varje litet steg du tar och varje gång som du för, 
ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör, 
och varje gång, åhh!
2007-10-31 @ 10:56:26 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

ny dag.

image6Ny dag, samma känsla.
Har rensat upp mitt liv idag. Tagit bort alla minnen
utav dig. Ingenting finns kvar nu.
Utom minnen av dig som bränner i min ryggrad.
Fuck love, carpe diem.
Ska försöka leva efter det mottot.
Borde väl inte bli så svårt.
People always leave, right?
2007-10-30 @ 13:40:00 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

leave then.

önskar att jag aldrig blivit kär.
de är så de känns.
2007-10-29 @ 17:20:09 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

länge sen vi sågs.

Tiden läker inga sår och det som inte dödar stärker inte heller
och så länge man landar på sina fötter klarar man sig inte
och det finns inga kläder som tål det dåliga väder du och jag haft så länge nu
och det känns som om jag har ett litet privat djävla moln över mig som följer mig
vart jag än går.
Och jag älskar dig men fan vad vi håller på

Satan vad ont det gör, när du sårar mig som bara du kan
och du känner varje skrymsle, varje vrå av mitt hjärta
och du missar inte en chans att ta igen för allt
och dom som säger att tiden läker alla sår dom ljuger.

Lasse Lindh är en klok man, jag hoppas att han har fel bara.

2007-10-29 @ 10:28:03 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()